KUNSKAP ÄR ATT HANDLA

2023-09-28
För mig är det angeläget att hitta fler sätt att göra skolan relevant och mer anpassad till elevernas behov. Forskning som lyfter fram elevernas röster samt främjar inkludering och engagemang är viktig för att utveckla jämbördiga förutsättningar att lyckas i skolan. Det säger Gunnel Östlund, medicine doktor i socialmedicin och folkhälsovetenskap, samt docent i socialt arbete och en av forskarna som sitter i Stadsmissionens Skolstiftelses vetenskapliga råd.

Vilken är din bakgrund inom forskning och utbildning?

--Mitt huvudämne är socialt arbete med fokus på psykosocial rehabilitering. Innan jag blev forskare jobbade jag i över 20 år inom socialt arbete, särskilt inom missbruksvård och med ungdomar. 

--Jag har specialiserat mig på delaktighetsforskning inom olika åldersgrupper, från barn inom socialtjänsten till vuxna med reumatism och äldre som får hemtjänst. Delaktighetsforskning fokuserar på att lyfta fram brukarnas röster i pågående välfärdsinsatser. Min forskning kan även beskrivas som professionsinriktad då den är nära kopplad till praktiken och även tar upp professionernas röster.

--I ett av mina senaste forskningsprojekt har vi utvecklat en känsloupplevelse-app, DIG Child, som syftar till att öka barns delaktighet i socialtjänstens utredningar. Appen hjälper barn att kunna uttrycka sig och visa hur de känner sig utan ord.

Hur blev du involverad i Skolstiftelsens vetenskapliga råd?

--Att främja lärande och välbefinnande särskilt för personer i utsatta situationer är något jag brinner för. För mig är det angeläget att hitta fler sätt att göra skolan relevant och mer anpassad till elevernas behov. Forskning som lyfter fram elevernas röster samt främjar inkludering och engagemang är viktig för att utveckla jämbördiga förutsättningar att lyckas i skolan.

--Jag kommer att leda ett treårigt forskningsprojekt om skolnärvaro och välbefinnande tillsammans med forskare från tre akademier vid Mälardalens universitet (MDU): Akademin för hälsa, vård och välfärd, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation samt Akademin för innovation, design och teknik.

--Det övergripande syftet med projektet är att studera hur, vad och varför problematisk skolfrånvaro ser ut att öka trots de insatser som görs av skolledning, skolpersonal och vårdnadshavare i samband med elevers skolfrånvaro.

--Vi planerar att sprida våra resultat genom publikationer, men även via seminarier, filmer och andra material som både lärare och elever kan använda. För mig är det viktigt att ha en öppen dialog och kommunikation med skolorna med förhoppningen att de kan dra nytta av våra resultat.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du för skolan när det gäller att integrera vetenskap och forskning i undervisningen?

--Att utvidga synen på vad kunskap och lärande är, där evidensbaserad forskning behöver kombineras med studier kring det specifika och unika för att förstå och möta elevers behov och skolans möjligheter. Det är ju ingen hemlighet att ju fler sinnen som används desto mer förankrat blir lärandet. Att exempelvis kombinera skrivande med musik, konst och rörlig bild ökar möjligheten för fler elever att bli engagerade och finna motivation för sitt lärande. Barn och ungdom är naturligt kreativa, men vårt skolsystem kväver ofta den kreativiteten, inte minst genom att fortsätta med allt för stora elevgrupper där för få vuxna förväntas kunna möta elevers olika behov. Utmaningen för skolan och för forskningen är att ta hänsyn till det specifika och det unika likväl som att ge generella lösningar som fungerar för flera. Skolans liksom forskarnas utmaningar ligger i att arbeta systemiskt och cirkulärt snarare än att söka förenklade linjära lösningar.  

-- Vi har ett samhälle som fokuserar på individuella behov och utlovar att hänsyn tas till dem, men en skola för alla har svårt att vara tillräckligt anpassad efter individers behov och möjligheter. Barn och ungdomar är olika och vi kan inte förvänta oss att de ska passa in i samma mall. Den gamla idén om att sitta tyst i en klass med 30 elever är förlegad. Men klassrummen ser ibland likadana ut nu som när jag gick i skolan. Idag kan eleverna förkovra sig på fler sätt än förr och det måste vi ta hänsyn till när vi designar skolan för framtiden, både gällande lokaler och när det gäller att stimulera lärande och skolnärvaro.

--Förankrad kunskap kan kännas igen av att den innehåller handling. Redan Aristoteles den grekiska filosofen för mer än 2500 år sedan menade att kunskap är att handla. I dag ligger fokus snarare på att producera text än att fördjupa teoretisk och empirisk kunskap till handling. Forskare behöver bidra med resultat som går att förstå och omsätta i handling, vilket är en stor utmaning och inte alltid låter sig göras, men om det görs tror jag att resultaten blir användbara i skolan.

Pågående forskningsprojekt

Digitala verktyg för ökad delaktighet i barnutredningar (DIG Child):

Syftet var att öka barns delaktighet i socialtjänstens utredningar genom att införa ett digitalt verktyg som barn kan använda i utredningssamtalen.

Den tekniska applikationen bygger på barnutredarnas egen idé som utvecklades med hjälp av stöd från Innovationsguiden 2016 via Sveriges kommuner och regioner (SKR). Under det första projektåret utvecklades den digitala applikationen (DIG Child-app) med hjälp av skolbarn i åldern 6-12 år (Blomberg, Östlund, Lindstedt Rautell, & Cürüklü, 2022).

Under fyra år har DIG Child-appen vidareutvecklats tillsammans med barnutredarna i kommunen och har testats i barnutredningar samt av studenter (Östlund, Rautell Lindstedt, Cürüklü, & Blomberg, 2023).

 I forskargruppen från MDU ingår två docenter från Akademin för hälsa vård och välfärd samt en docent och en forskningsassistent från Akademin för Innovation, design och teknik. 

Psykiskt hälsa unga

Syftet med studien var att undersöka ungas subjektiva erfarenheter om psykisk hälsa och ohälsa samt att generera förslag på förändringar när det gäller social miljö och stödfunktioner på högstadiet (Mattebo, Östlund, & Elfström, 2022).

Projektet gjordes med initiativ och stöd av Eskilstuna kommun och pågick under åren 2017–2020.

Modellskola för jämställdhet

Syftet är att följa en modellskola för jämställdhet från förskoleklass till årskurs nio genom att undersöka elevers och skolpersonals erfarenheter av värdegrundsarbetet samt följa upp elevernas psykiska välbefinnande och trygghet i skolan.

Projektet är initierat och finansierat av Eskilstuna kommun men det är idag osäkert hur länge det kommer att pågå (2021-?).

Forskningen fokuserar på barn och ungas psykiska välbefinnande utifrån den kommunala satsningen på modellskolor för jämställdhet.