Berätta lite om din bakgrund inom forskning och utbildning?

Jag är statsvetare och har ägnat många år åt att forska om offentlig förvaltning och förvaltningspolitik. Efter att ha disputerat i statskunskap i Uppsala 1981, utnämndes jag till professor vid Örebro universitet 2007. Jag har författat över sjuttio titlar, inklusive böcker, artiklar och rapporter samt varit sekreterare för ett flertal statliga utredningar. Jag var huvudsekreterare i Demokratiutredningen, där regeringen ville förstå demokratins tillstånd och hur vi kan utveckla den tillsammans.  Det var då mitt stora intresse för ungas samhällsengagemang väcktes.

Hur ser läget ut för demokratin idag?

Demokratin har inte den starka förankring som vi tidigare trott. Trots hundra år av demokratisk utveckling är dess framtid osäker, även här i Sverige. Jag känner oro över den värld våra barn och barnbarn kommer att växa upp i. Elevernas engagemang för sin samtid är avgörande för demokratins utveckling. Om tilliten minskar i grupper som redan har det svårt, måste skolan få stöd, och vi kan inte nog poängtera lärarnas centrala roll i samhällsutvecklingen. De spelar en nyckelroll när det gäller att vägleda i rätt riktning, genom att vara kunniga, rättvisa, schyssta och goda förebilder. Här kan vi forskare stödja skolorna med metoder och processer som bygger på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Din nuvarande forskning?

Jag brinner verkligen för samspelet mellan politik och praktik. Mitt nuvarande forskningsprojekt fokuserar på hur personer med intellektuella funktionsvariationer kan öka sitt valdeltagande.  Vi undersöker hur vi kan uppmuntra alla att engagera sig i dagens samhällsfrågor, något som ligger mig mycket varmt om hjärtat.

Hur blev du involverad i Skolstiftelsens vetenskapliga råd?

Jag deltog i er förstelärarkonferens och blev intresserad av Skolstiftelsens arbete med samhällsengagemang och demokratifrågor. När jag fick frågan om att sitta i rådet blev jag glad, eftersom jag tror att jag kan bidra med mina erfarenheter och tidigare forskning i rådet.

Hur kan skolorna dra nytta av rådets expertis och rekommendationer?

Ett av våra uppdrag är att dela med oss av forskningens rikedom för att inspirera och berika lärarnas vardag. Det är avgörande att stödja lärarnas professionella utveckling och anpassa lärarutbildningen till den nya verklighet som skolan står inför. Lärare är angelägna om att utveckla sin yrkeskunskap, och jag tror att det bästa tillvägagångssättet är att använda metoder och processer som forskningen har visat vara framgångsrika. Många erbjuder förvisso sina tjänster till skolorna, men oftast leder det bara till en ytlig "feelgood-känsla" utan konkreta resultat. Risken är att beställarkompetensen i skolorna inte är tillräcklig, vilket leder till felaktiga beslut. Här kan vi inom det vetenskapliga rådet erbjuda stöd utifrån vår vetenskapliga grund.

Pågående forskningsprojekt som du finner intressanta för skolan?

Skolforskningsinstitutet har nyligen publicerat en utmärkt rapport om undervisning i demokrati som innehåller värdefulla insikter. Dessutom kommer IEA med en internationell rapport om demokratikunskaper och attityder som kommer att publiceras i november. Den rapporten kommer att vara mycket intressant för alla som är engagerade i den senaste forskningen inom demokratiområdet.

FAKTA ERIK AMNÅ

• Fil. dr (Uppsala) och professor i statskunskap, forskar inom projekten Hinder och möjligheter för intellektuellt funktionsnedsattas politiska deltagande och en longitudinell studie om tonåringars och unga vuxnas politiska intresse och samhällsengagemang.
• Ingår i den rådgivande gruppen för IEA:s globala studie av samhällsengagemang och samhällsundervisning 2022, ICCS 2022.
• Sitter i styrelsen för Demokratifonden samt i Skolstiftelsens vetenskapliga råd.

Tidigare forskning

• Ingått i forskargruppen Youth & Society (YeS), en mångvetenskaplig forskargrupp bestående av medie- och kommunikationsvetare, utvecklingspsykologer och statsvetare. Där bedrevs mellan åren 2009 och 2016 bland annat den sjuåriga, longitudinella studien "Political socialization and human agency" som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond