Konceptet att i projektform arbeta med FN:s hållbarhetsmål har använts i fyra år. Det har utvecklats och justerats över tid, men det är alltid årskurs två i samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet som får fyra veckor på sig att undersöka, analysera och redovisa hur lokala företag och organisationer arbetar konkret för att bidra till att FN:s globala hållbarhetsmål uppfylls.

• Vi arbetar ämnesöverskridande mellan samhällsvetenskap, naturvetenskap, entreprenörskap och ibland svenska, säger Malin Uhlán som är lärare i media och entreprenörskap.
• Projektet är ett bra sätt att kombinera kunskaper från dessa olika ämnen.

Många olika lärdomar

Klasserna delas upp i grupper som får välja vilket av de 17 målen de vill fördjupa sig i, och vilket företag som ska undersökas. Och uppgiften är inte helt lätt.

• Det är ofta svårt för eleverna att få napp hos företagen, det är inte alla som ställer upp och släpper in dem, berättar Malin Uhlán.
• De får inte heller byta grupp hur som helst. En del av uppgiften att lära sig samarbete och konflikthantering, så det är viktigt att de får lära sig hantera relationer.

Redovisningen sker i filmformat, vilket både lockar och motiverar. Eleverna filmar med sina egna mobiler, men skolan har köpt in den utrustning som krävs för att få god kvalitet på ljus och ljud. Projektet inleds med en workshop där eleverna får lära sig det de behöver kunna om filmning och klippning. Själva innehållet och hur det presenteras i filmen får de dock stå för själva.  Projektet kräver en hel del planering, grupperna gör upp en projektplan och för loggbok.

• Här får eleverna öva på det de lär sig i entreprenörskapskursen. De måste delegera och reflektera över hur uppgifter har genomförts och varför, säger Malin Uhlán.

Vill jobba med rollspel

Även kunskaperna inom naturvetenskapens område behövs för att studera många av FN:s hållbarhetsmål, liksom samhällskunskaper.

• Varje grupp gör också en övergripande analys av hur vi på samhällsnivå arbetar med de globala målen, förklarar Malin Uhlán.

Framöver hoppas man också kunna arbeta med rollspel som form i projektet. Svenska FN-förbundet har tagit fram ett FN-rollspel, som kommer att användas om skolan blir antagen som FN-skola (där man tillsammans med svenska FN-förbundet utvecklar det internationella engagemanget och den globala profilen)

Men resultatet då? Hur arbetar örebroarna egentligen med de lokala hållbarhetsmålen?

• Resultatet är ganska skiftande, men projektet bidrar ju hela tiden till nya kunskaper och lärdomar, säger Malin Uhlán.

Vilket i sin tur förhoppningsvis leder till ett bättre arbete på sikt.